Bonnier Konferens, Stockholm, torsdag 14 mars, 2024
Vi behöver dialog
Under dagen aktualiseras angelägna frågor och kunskapsluckor inom ämnet kognitiva sjukdomar. Den fortsatta dialogen kring diagnostik är angelägen för flertalet som jobbar inom vården. Det finns en “tendens” till att nya diagnostiska verktyg introduceras som självklara sådana, men hur ser den bakomliggande evidensen ut. Därför är programpunkterna kring kognitiv testning och blodmarkörer viktiga för oss som i den kliniska verksamheten.
Ett avsteg
Vi gör här också ett avsteg mot tidigare, när programpunkten kring digital kognitiv testning presenteras av en företrädare för ett företag. Anledning till det är att de vetenskapliga rönen och evidensen bakom deras verktyg har akademisk kvalitet och tagits fram inom akademin. Här lyfter vi således fram och har en dialog (granskning?) av data från en nyttogörare av akademisk kunskap. Hur detta landar återstår förstås att se.
Bidra med egna fall/frågeställningar
Om du själv har frågeställningar eller knepiga fall du vill vi ska belysa så finns möjlighet till det under den sista programpunkten “Kliniskt forum”. Den punkten fick högt betyg av deltagarna föregående gång, men man efterlyser samtidigt än mer dialog. Kontakta Jan.Marcusson@gmail.com om du vill bidra.
Läs mer om dagen på programsidan. Här följer en kort sammanfattning av några av programpunkterna.
Digital testning av kognitiva funktioner
Ökade krav på diagnostik av kognitiva sjukdomar i tidigt skede har också inneburit ökade krav på testning av kognitiva funktioner. Samtidigt är glappet mellan “basal utredning” (Socialstyrelsens rekommendationer med Minimentaltest och Klock-test) och den resursbegränsade neuropsykologiska utredningen stort. Utvecklingen av digitala kognitiva tester kan därför vara ett intressant alternativ för vården, både primärvård och specialistvård. Området belyses av neuropsykologen Jens Berggren, tidigare chef för tre minnesmottagningar i Stockholm, nu verksam vid Mindmore, ett företag som utvecklar verktyg för digital kognitiv testning. Viktiga frågor att besvara är bland andra: Hur går digital testning till? Hur “säker” är metoden? Teknik? Normering/referensmaterial? Vilka är dom diagnostiska målgrupperna?
Blodmarkörer vid kognitiv sjukdom
Biomarkörer för diagnostik av kognitiv sjukdom fortsättare att vara en viktig pusselbit i den diagnostiska processen. På senare tid har vi i dagspressen tagit del av att man genom “blodprover” kan ställa kognitiva sjukdomsdiagnoser. Men stämmer det? Vad visar “kognitiva blodprovsmarkörer” när det gäller risk för eller diagnostik av kognitiv sjukdom. Vilka är markörerna? Hur ser referensmaterialen ut, framför allt i högre åldrar? Är de lämpliga att använda i rutinsjukvården? Dessa frågor kommer med dr och överläkaren Sebastian Palmqvist, från Lunds universitetssjukhus att belysa.
BPSD och livskvalitet hos äldre i särskilda boenden
Beteendemässiga och psykiatriska symtom vid kognitiv sjukdom är vanligt förekommande och vi i vården efterfrågar ständigt ny kunskap på området. Stockholms stad har sedan lång tid använt det s.k. BPSD-registret. En analys av BPSD data kan ge oss värdefull information om livskvalitet och levnadsförhållanden för målgruppen medelsvårt och svårt sjuka personer med kognitiv sjukdom i olika omsorgsboenden. Området belyses av Beata Terzis, med dr, leg psykolog, sakkunnig i kognition Kungsholmen stadsdelsförvaltning.
Konfusionstillstånd
Konfusion är ett fruktat men vanligt tillstånd hos äldre och särskilt hos de med kognitiv sjukdom. Och är förknippad med ökad risk för ytterligare sjuklighet och död. Men vilka är de senaste rönen kring hantering av konfusion? Hur skall vi upptäcka i tid? Hur diagnosticerar man? Skattningsskalor? Ämnet belyses av överläkare Sibylle Mayer Standar, Minnesmottagningen Gävle/Hudiksvall.
Våra partners
