Nästa konferens äger rum torsdagen den 13 mars, 2025, i Bonnier Konferens, Stockholm.
Nationell Konferens om Kognitiva Sjukdomar 2025
Nationell Konferens om Kognitiva Sjukdomar 2025
Bonnier Konferens, Stockholm, torsdag 13 mars, 2025
En viktig återkoppling från föregående konferens var att man önskade mer fördjupade dialoger och interaktivitet varför vi 2025 ger större utrymme till just det. Glöm inte att ni som deltagare gärna får föranmäla inlägg eller inkomma med frågor. Gör det i så fall till jan.marcusson@gmail.com. Eller skriv ett meddelande i din anmälan om deltagande på akademiforum.se.
Dialog om utvecklingen av Alzheimerdiagnostik
Inför kommande nya behandlingsprinciper för Alzheimers sjukdom blir den kliniska diagnostiken än viktigare för en likvärdig vård över landet. Men vi saknar nationella riktlinjer för vad som med med “tidig Alzheimer” eller “positiv A-beta-patologi”. Dessa oklarheter och andra relaterade till vårdprocessen kommer att lyftas under dagen med möjlighet till dialog från deltagarna.
Nyheten den 14 november att Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) rekommenderar en immunterapi mot Alzheimers sjukdom gjorde att vi har uppdaterat programmet.
Hur blir den framtiden vården av kognitiva sjukdomar?
I samband med att nya behandlings- och utredningsmetoder utvecklas måste vården av personer med kognitiva sjukdomar utvecklas. Det har blivit allt mer tydligt att det förekommer stora olikheter över landet av den vård som erbjuds. Flera av oss undrar över uppdateringar av kunskapsläget och nationella riktlinjer som inte längre är aktuella eller tillräckliga. Och hur och var beslutas om nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom och huruvida de skall subventioneras eller inte?
Många av oss i vården upplever att det råder stora oklarheter kring den nationella utvecklingen och styrningen av vården för kognitiva sjukdomar. Mot den bakgrunden ägnar vi en programpunkt kring vem eller vilka som “äger” utvecklingsfrågan för vården och behandlingen av kognitiva sjukdomar i Sverige? Finns det pågående process? Vilka är engagerade? Hur ser kompetensen ut? Vilka är frågorna och kunskapsluckorna? Hur ser tidplanen ut? Och hur kan vi påverka dess innehåll? Kan vi använda vårt nationella kvalitetsregister, SveDem, på ett bättre sätt i vården, tex. för värdering av läkemedlens effekter och bieffekter?
Moa Wibom, överläkare och verksamhetschef, Kognitiv Medicin, Ängelholm, deltagare i nationell arbetsgrupp Kognitiv svikt som tagit fram nuvarande “Vårdförlopp kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom”, samt Niklas Hedberg, chefsfarmaceut vid Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) i Uppsala, presenterar vad som är läget i Sverige 2025. Madeleine Åkerman, koordinator vid SveDem, visar på framtida möjligheter med SveDem som gör att vi i vården har större nytta av nationellt samlad information från vården av personer med kognitiv sjukdom.
Underutnyttjar vi genetisk diagnostik?
En del kognitiva sjukdomar har en tydlig ärftlig komponent. Andra är oklara vad gäller etiologi, kliniskt utryck eller diagnos där ytterligare utredning med klinisk genetik skulle kunna tillföra viktig information. Men det görs inte alltid.
Likaså, många närstående till personer med kognitiv sjukdom där flera i släkten drabbas bär på funderingar om dom själva och risken för sjukdom. Men hur och när informeras dom i vården?
Kunskapsluckor och frågor kring genetisk utredning har uppmärksammats av flera åhörare och det är därför glädjande att professorn och överläkaren i klinisk genetik Caroline Graff, KI, belyser området.
Hur hanterar vi oklarheterna med Alzheimers sjukdom(ar)?
Det faktum att ett första preparat för immunterapi mot Alzheimers sjukdom är på gång gör att diagnostiken av Alzheimers sjukdom ställs på sin spets. Lecanemab prövades mot “tidig Alzheimers sjukdom” där det fanns en “amyloid-patologi”. Idag finns ingen koncensus eller operationella kriterier för dessa. Vi använder idag en rad olika diagnoskoder och begrepp för “Alzheimers sjukdom”, men där de underliggande mekanismerna och orsakerna inte alltid är desamma och därför inte säkert kan bli föremål för samma behandlingsstrategier. I denna presentation ges inga svar, utan istället ställer professor Jan Marcusson många frågor kring den kliniska diagnostiken av Alzheimers sjukdom. Programpunkten är tänkt som en klinisk dialog där erfarna kliniker kommer med input. En viktig fråga är hur dessa oklarheter skall hanteras nationellt framöver.
Fler programpunkter
Under dagen kommer vi även att fördjupa oss i andra viktiga områden.
Bilkörning och äldre är ett omdiskuterat sådant. Överläkare Katarina Fällman, Minnesmottagningen, Universitetssjukhuset i Linköping, berättar om nya rön kring friska (?) äldre i en studie med en av världens äldsta populationer bilförare (75-95 år). Och vad vi bör tänka på när vi träffar äldre som kör bil.
Ett annat viktigt “funktionsområde” är när och hur vi bedömer funktion i aktivitet kopplat till kognitiva nedsättningar? Inte minst för grupper yrkesaktiva med kognitiv sjukdom är detta viktigt. Men även för äldre där oklarheter om autonomi och stödinsatser råder? Vilka instrument och arbetssätt är beprövade och evidensbaserade? Hur kan området utvecklas? Maria Johansson, med dr och leg arbetsterapeut, Minnesmottagningen, Universitetssjukhuset i Linköping, ger en översikt av kunskapsläget.
Programpunkten kring knepiga diagnostiska fall, t.ex. diabetes encefalopati utgår och skjuts på framtiden.
Akademiforum
Akademiforum bjuder in forskare från hela landet att medverka i spridningen av ny kunskap anpassad till dom som behöver den i sitt arbete och för sin professionella utveckling. Hör av dig om du har idéer till ytterligare seminarier . Läs mer.