Bonnier Konferens, Stockholm, torsdag 13 mars, 2025
Flera deltagare vid föregående konferens önskade ökat tid för dialog och interaktivitet, varför vi justerar programmet för att ge utrymme till det. Kunskapsluckor och gråzoner behöver inte bara belysas, utan vi behöver även diskutera dom och i bästa fall ta dom vidare. Ni som deltagare är viktiga i den processen.
Men alla är inte bekväma med att tala i en mikrofon inför publik och då kan ni istället skicka in frågor och funderingar till oss arrangörer.
Maila i så fall i första hand till jan.marcusson@gmail.com
Programmet är under utveckling och omvärdering i det fall ytterligare nyheter dyker upp, inte minst när det gäller immunterapi mot Alzheimers sjukdom.
Underutnyttjar vi genetisk diagnostik?
En del kognitiva sjukdomar har en tydlig ärftlig komponent. Andra är oklara vad gäller etiologi, kliniskt uttryck eller diagnos där ytterligare utredning med klinisk genetik skulle kunna tillföra viktig information. Men det görs inte alltid.
Likaså, många närstående till personer med kognitiv sjukdom där flera i släkten drabbas bär på funderingar om dom själva och risken för sjukdom. Men hur och när informeras dom i vården?
Kunskapsluckor och frågor kring genetisk utredning och rådgivning har uppmärksammats av flera åhörare. Det är därför glädjande att professorn och överläkaren i klinisk genetik Caroline Graff, KI, belyser området.
Hur sker den nationella utvecklingen av vården av kognitiva sjukdomar?
I samband med att nya behandlings- och utredningsmetoder utvecklas måste vården av personer med kognitiva sjukdomar utvecklas. Det har blivit allt mer tydligt att det förekommer stora olikheter över landet av den vård som erbjuds. Flera av oss undrar över uppdateringar av kunskapsläget och nationella riktlinjer som inte längre är aktuella eller tillräckliga.
Mot den bakgrunden ägnar vi en programpunkt kring vem eller vilka som “äger” utvecklingsfrågan för vården av kognitiva sjukdomar i Sverige? Finns det pågående process? Vilka är engagerade? Hur ser kompetensen ut? Vilka är frågorna och kunskapsluckorna? Hur ser tidplanen ut?
Moa Wibom, överläkare och verksamhetschef, Kognitiv Medicin, Ängelholm, är en av deltagarna som medverkat i framtagandet av “Vårdförlopp kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom”, presenterar vad som är läget i Sverige 2025.
Bilkörning och åldrande
Bilkörning och lämplighet att inneha körkort är ett ständigt återkommande spörsmål för vården. Många personer som är i ett tidigt skede av en kognitiv sjukdom uppfyller de krav man ställer i samband med förarprov. Även om kognitiva tester gör att vi ifrågasätter det.
Andra, utan uppenbar sjukdom, kör bil långt upp i åldrarna utan att bli ifrågasatta även om det kanske borde göras. Men är det åldern/åldrandet, eller nåt annat som i så fall gör personen mindre lämplig att köra?
Katarina Fällman, överläkare vid Minnesmottagningen och Trafikmedicinska enheten, Universitetssjukhuset, belyser området äldre och bilkörning och vad vi bör tänka på när vi i vården möter äldre som kör bil. Hon försvarar sin avhandling inom ämnet den 22 november, 2024.
Konsekvenser av kognitiv nedsättning i vardagen och i yrkesliv
Ett viktigt “funktionsområde” är när och hur vi bedömer funktion i aktivitet kopplat till kognitiva nedsättningar? Inte minst för grupper yrkesaktiva med kognitiv sjukdom är detta viktigt. Men även för äldre där oklarheter om autonomi och stödinsatser råder? Vilka instrument och arbetssätt är beprövade och evidensbaserade? Hur kan området utvecklas? Maria Johansson, med dr och leg arbetsterapeut, Minnesmottagningen, Universitetssjukhuset i Linköping, ger en översikt av kunskapsläget.
Våra partners
